27 november 2012

Livet sådär

Här sitter jag. Med örat mot Miss Li, bara ben och fingertopparna på vackra bilder som blir vackrare.


Jag stöter i kanter, faller ner i små gropar i mitt lilla viktiga arbete. Som att den redigerade (mindre gula) versionen av Alma inte går att ladda upp här. Eller som att blogger tydligtvis har en gräns för hur mycket bilder man får ladda upp, sen får man bezahlen.

Men ojämnheter i grusvägar är inget jag räds. Man stoppar väl för en frostafton, som moster Gudde skulle säga. För härifrån har jag fri sikt, ljus i ögonen och tunneln bakom mig. Jag är glad och stark och stilla som en kvällssjö. Jag har mål och mening och kärlek.

Livet sådär.  


23 november 2012

När jag blir stor

Jag avkrävdes svar på 'Ditt drömjobb givet obegränsningar i geografi och ekonomi, bitte' av nybekant, närmast okänd häromdagen. Jag funderade en snutt, och svarade dagen efter på twitter: 'Jo, nu vet jag vad jag ska göra när jag blir stor: [...]'.

Så kaxig är jag att jag har satt upp ett ryssgymnasttänjt mål - och vet att jag kan ta mig dit. Kan om jag verkligen vill. He finns tålamodet, drivet, resurserna i kroppen.

Så spontan-yet-planerad är jag att jag hasplade ur mig nåt, hastigt, men ändå tidigare tänkt. Jag ba skrev det, lite slarvigt sådär, out of the blue. Men det som står skrivet finns ju, blir mer på rikt. Fast: är det riktigt på rikt?  

Så lyckosam är jag är jag att jag kan unna mig att fantisera och, om det blir allvar om 2 år | 5 år | 11 år: köra igång. Ta halvledigt en lillstund, leva på skorpor, kärlek och gammpengar.

Så rik är jag att jag har vänner och familj som skulle stötta mig i eventuella utsvävningar, som tillåter egotrippar och som älskar både flips & flops.

puss i pannan!
/hemlarn



21 november 2012

Om livets gredda

(en lovsång till Greta och Hedda på dopet)

Precis som tvillingstjärnor lyser ni starkare tillsammans, ni är speciella för att ni redan från början är så nära. Precis som tvillingstjärnor kommer ni alltid att påverka varann väldigt starkt, förstärka varann. En gåva, en förbannelse, sa en kompis som är tvilling. Att aldrig vara ensam, att dela minnen, upplevelser, allt. Att förstå och kunna läsa den andra, den gemenskapen. Oslagbar.

Men man behöver inte många sekunder för att se att ni är enschi, en och en, helt helt olika.

En med stora ögon, snabb och social, älskar att vara med i alla sammanhang, gormar när hon blir lämnad ensam, tuggar upp sina klänningar, vänder sig och ålar. Lite ung stridsmö (som Hedda betyder) över det hela.

Och så lilla pärlan med sina runda kinder. Hon är softare, mer laidback. En stillsam som följer det som sker, skiner som solen när hon får uppis, ibland. Har inte bråttom, pratar om lite allt möjligt. Arrgh vid feltajmingar.

Våran lilla Hedda, våran lilla Greta. The dymamic duo med helt olika egenskaper och egenheter. Tänk att Erika och jag ska få vara era butlers genom livet.

18 november 2012

Upp/urladdning

De dagarna kom äntligen, när höstens aggregerade ambitioner och ansträngningar fick tagga ner och pausa i en låda på jobbet.

Ett par klick bakåt i bloggarkivet sammanfattar de senaste månaderna som vansinneshektiska, yet veryvery utvecklande och roliga. 'Lediga' fredagar, familjemys har blivit jobbtid, och maskineriet på övre däck har kokat olja på spis (läs: explosionsvarning).

"Gör aldrig samma misstag två gånger, såvida det inte lönar sig." Jo tjena. Klippkort på 'aldrig-säga-nej'.

Skönt då att det finns en storfamiljfamn att luta sig i, ett par tvillingsjälar (nyss döpta) att lära känna och en lillfamilj som står ut med humöret ett tag. Puss på er!


7 november 2012

Galaglad

Retrorosaorange med 50-talsveck, kornblå+paisley eller beige-aprikos-glajsiklänningen från NY? Klart är att det går att busa upp morgondagens tillställning medelst en klick färg.

Jag sträcker bh- och stämbanden, ty imorgon är det yours truly som presenterar årets avknoppningsföretag på Umeågalan 2012. Helspända är vi, jag och mina -band.

Gudagott och grymt med ggg-ala.




5 november 2012

Morgonstunden och guldet

Redan på handtagsljudet hör jag: det är min lilla kille. Han kryper ner snabbt och tyst, och låter sig strykas på armen, på lilla handen. Fingrarna vecklar ut sig och möter mina. Skär njutning för liten människa.

Sovmorgon, hade jag ju tänkt egentligen, på min lediga fredag. I synnerhet eftersom jag tjyvjobbade till 1 natten innan. Men vem kan motstå en sista tugga bulligt hull i armveck innan den rätar ut sig och blir storbarnshud?

2 november 2012

Fett, håret!

Den här i-landsproblemsparadoxen torr hud ger fett hår, ni vet.

Jag har t e s t a t. Var det inte det ena, så var det det andra. Frisörschampo. Hårtvagningsavhållsamhet i 9 dagar x flergångers: äcklo. Fulschampo. Slitiga slingor.

Men lösningen, mina vänner och alla (1) som jag inte känner, lösningen är lika rosa som den är grym.

Skaka-skaka, spraya-spraya, och fettot ba kryper iväg, försiktigt och förnedrat. Kvar har vi ett svall med stadga, form och volym (och alla dom andra orden man kan använda för att beskriva ett (icke fett) hårs vackra egenskaper).

Håret, du är fett grym!

Illustrerat av Hassans sköna, men så inåthelvitte irriterande 'schampo för fett hår'.