30 december 2012

Instamagic

Den här har ni cyberübermenschen med instagram säkert redan sett (i cybermått mätt nämligen apgammal). Men för er andra med okoll, kolla här: man kan göra underlägg och armband och magneter och tavlor och böcker av sina instagram-bilder.

Det ska jag göra i alla fall. Jag har nämligen lärt mig the hard way att det är lämpligt att producera bilder på papper eller annat material. Innan de inmundigas med skirat smör och lingonsylt av jätten glufsglufs (aka iPhoto).


29 december 2012

Lego as it should be

Vi är så fruktansvärt långt bort från den här fantastiska fyra nyanser av brunt-reklamen. Jag sörjer det.

(Som sagt, hon är bra, hon Nina.)

28 december 2012

Håll dig/tummen!

Little S går in i en ny fas i livet. Den blöjfria. Inatt håller vi alla tummarna för att han kniper igen lilla urinröret, ty mamman vill icket upp miss i nassen för lakansbyte.

Håll dig, Siggedigg, håll hårt!

27 december 2012

jul-en god jul-en god

Julen 2012. Kom smygandes bakifrån, och klappade till mig i bakhuvet så där lite nesligt. Helt oförberedd, fast jag hade lurpassat på den just. Mallat mig och köpt skinka och prins/ess/korv mer en vecka och en halv i förväg, men sen fallit platt ner.

Julen tog sig, trots oförberedelser, tog sig till oanade höjder. Vi firade för första gången i vårt lilla hus, med celebra gäster från Hufvudstaden, aka svärpäronen. En knapp vecka av stor mängd mat, små cirklar av rörelse, snöflingor på näsa och brasvarm stund i fåtölj. Inkludert fölsedagsfirande av 3-, 39- och 69-åring.

Julen 2012. En god en.






















































20 december 2012

Julplanering as it should be

Jag blir sittande stum och med öppen mun. Asså, i vissa familjer planeras jul mer tokspecat och aproligt än i andra familjer. Där det kanske inte planeras alls. Så många detaljer i den här julkalendern, kollakolla.

Sanning:

Om man jobbar från 08.04 till 21.43 blir man väldi väldi trött.

Belöning:
Om man då får jullov både i tanke och handling på en blank torsdag(kväll), då är man glad som attan.


Hej Nina Åkestam!

Du och jag känner inte varandra, men jag tar mig friheten att skriva så här direkt till dig, indirekt.

Saken är den att jag förundras gång efter annan över din blogg, ja till exempel det här senaste inlägget. Det är så förbannat klokt, det du skriver, så enkelt, så rakt på.

Du illustrerar det osköna i prestationsångest, skildrar livet, ifrågasätter politiken, jfr Sthlm-NY, och hinner med att vara feminist, musikvideojurymedlem OCH forskare. Tixempelt en sån här grej är bara queen:
Jag kan faktiskt inte fatta varför klimatfrågor har så svårt att greppa tag om folk. Man kan bli superengagerad i så mycket. Skatter. RUT-avdrag. Främlingsfientlighet. Feminism. Vad man ska äta till middag. Men när det gäller det största problemet av alla orkar man liksom inte. Trots att det handlar om något som de flesta är överens om är det viktigaste i deras liv: barnen och barnbarnen.
Ja, på det hela taget är det en ren fröjd att läsa dina tankar och åsikter. Jag skulle lätt rekommendera dig till andra i ett anfall av länkkärlek. Så här ungefär.

Du sticker ut, och upp. Det var bara det.

Hej då!




15 december 2012

Julklappstipsen du inte kan missa - jessikapersika har hela listan

Jag har fruktat bra julklappstips, hörrni. Sepass att jag ser det som min förbannade plikt att delge er dessa. Håll tillgodo:

Anatomisk docka, 8 delar. 
Vem vill inte ha en sån här när man är 5? 
När man är 36?

Fintischa, av 3 skäl:
1. rosa till kille, fräscht
2. snyggfyndig text
3. hållbart budskap (och hoppoms: utförande)
Finns även som tjejvariant @tshirtstore.

Roligaste pusslet mamman vet. Och dottern. 
Med många länder som egna bitar.

Zestjärn. Hela grejen. 
Fuck rivjärn och parmesanjärn och skitjärn. 
Finns tex här

14 december 2012

- Ät inte nån mer deg nu, du får ont i magen

Man är väl en förutseende mor, har varit med förr, osv. Man vet att vetebrödsdeg har en tendens att blåsa upp sig krockkuddestylee när den landar i magen.

- Därför, sa jag till mina små medhjälpare, ska ni inte äta mer deg. App app, gör nu som mamma säger och inte som mamma gör.

Mamman har - som straff för att hon inte lydde eget råd - legat med mage i vädret, i skick som gravid, med illavarslande -mående upp till svalget. I tre timmar. Vid dubbelvik eller magläge har luft pyst ut rapvis. Nu börjar det lättna. SVÄRANDES att detta ALDRIG ska upprepas.

Man är väl fräsch.

Ledig. Hostig.

Här ligger jag och hostar lungorna ut och in. I had it coming, eller nja, men åtminstone såg jag det komma.

Och eftersom det är fre/ledigdag så gör det inte nåt, jag kan skrota och softa omkring med mina kids. Avsluta garderobsstök, dra dammsugare, läsa glossiga eller ytruffa tidningar,

vara tacksam över att det inte är magen som tömmer sitt innehåll.

13 december 2012

Nyanländ

Vid det här laget är det väl tämligen känt och hence oförargligt att avslöja detta gudomliga, underbara.

Att KK:arna (och ffa Emchen) har levererat en liten människa till världen.

Å livet, du är fin du.

11 december 2012

Insom(a)niac

Ett säkert tecken på 'för mycket för i helvete' är lätt insomnia. Kroppen vägrar varva ner, huvet kulsprutar fantastiska, osorterade idéer. Här nånstans börjar jag förstå att kreativitet ur mani är ett klockrent samband.

Det blev två nätter med spretighet och galenskap. En i övrigt älskad make snarkade mig ur sängen natt 2, och jag bytte till mig en liten snusande sängkompis. Många idéer, för lite sovet, stor frustration. Sen landade jag i lugnet. Och började längta efter Lagrelijul (jo, med det här efternamnet kan man konceptifiera allt!).

För första gången i vårt liv firar vi jul i vårt eget lilla hem (Lagrelihus, såklart). Förtjusningen vet inga gränser, och jag vill bestämma meny, fixa julfint och perfekta ihop allting. Vi som alltid är hos andra på jul, det har inte funnits lust att pynta här. Man kanske skulle dubblera mängden julgadgets, från från 7 stycken.

Nu stökar jag ihop paketet som är jag, och skuffar i säng. Inget osovande här inte.


Näsi det går ju bara inte

Den här är gammal, men aldrig inaktuell. En enkel, och o så talande bild över o(jäm)likt vi blir bemötta, vi mammor och pappor.

- Det får gå.
Även när mamman har ett jobb som hon inte kan ta ledigt från. Även om mamman inte ammar. Även om det finns sätt att lösa matfrågan.

- Det går ju bara inte.
När pappans jobb kommer i kläm.

2012, och fortfarande ses fäders frånvaro från föräldraskapet som lite festlig.

Näsi, det här går ju bara inte.

10 december 2012

God jul, Jessika!

Jag är inte så mycket för överraskningar. Alls faktiskt. Har man sagt A får man minsann rapa upp hela alfabetet. Som man säger.

Men nu hade den gode mannen kokat ihop en riktigt sweet surpris till sin fru. Endast iförd ett noga förslutet kuvert (som sprättat innehöll endast ett företagsnamn, adress och 'fråga efter Nathalie'), struttade jag med nyfikenhet stor runt hörnet på Slussen T och hittade ett litet litet skrädderi minsann. Här abonnerar man på kläder, minsann. Av retrosnitt och i retrotyg minsann.

Det finaste i kråksången är att dessa klamotten sys efter min lekamen. Skräddarsydda för moi! Så nu är jag medelst måttband mätt oben och unten, på kors och tvärs.

I januari levereras min första beställning, vad ska jag välja?? (nota bene: valmöjligheter i sinne)


9 december 2012

Något förenklat

Men det här tycker jag är en bra leksaksköparprincip, enkel att komma ihåg:


Busy living

Ni kanske undrar vad jag håller på med, eftersom jag uppenbarligen inte bloggar.

umgås.lever.

Svarar jag då, lite nonchigt förtjust. Joubet har softat sin stressiga attityd och människor i mitt liv (inklusive yours truly) är angelägna om att ses en gång eller två innan jul. En sällskapandets förstoppning som får fritt spelrum, frispel.

Fredag: fisksoppa för fredagslediga x5 (+ fartiga.kids x8)
Fredag-lördag: flickorna Fryxell
Söndag: festbrunch featuring förträffliga friends

Vart och ett av dessa frotterande innehöll stor mängd välbehag och en sniff lyckorus.

2013 ska blir året, Året, säger jag och Maria på joubet. Ingt tjafs, bara perfekt. På joubet, hemma.


2 december 2012

Fart och fläkt och färg

En ledig fredag som faktiskt är - ledig, tillbringas lämpligast på Tom Tits Experiment i Södertälje.

Fem timmar full familjeunderhållning för fyra fantastiskt fullmatade Lagreliusar.

Fysik, kemi, teknik, fysiologi blir till ljuv musik och len njutning by the hands of skickliga kuratorer. Synvillor, dataanimerat, tyngdlagar, höghöjdskulbana, fullstorleksanatomidockor, tankevurpor, skattjakt, rutschbana med 30 graders lutning, spegellabyrint (som knockade en busig Sigge 2ggr), en robot - jamen VAD fanns INTE??

5 timmar räckte inte till allt, på långa vägar.

Hoppas att äventyret tog fullkomligt knäcken på kidso så att dom sover till halv elva.

Good nightie, Sirs.