How to write like a writer

He är bara å åk.

Ba gört.

Just do it.

Om man lägger fram det så här verkar det ju inte så svårt. 

Infografik: Funders and Founders 

(som jag verkligen kan rekommendera

om du råkar älska kombon infografik+entreprenörskap)

Vad ska du bli när du blir stor?

Ikväll: fetpepp på vår jobbworkshop!

Sex kompisar åt svampsoppa, drack vin och pratade strunt och viktigt. Sen: tog jag fram storstorarken (typ A1), ett till varje person, skrivsköna pennor och postitblock i regnbågsmånga färger. Frågade: skulle vi köra mini, medi eller all-in? Med det här gänget finns det inget annat läge än all-in, så det fick det bli. Workshop: på fisknivå (läs golv), kändes very kreativt, i paritet med fyrfältare i varm dusch.

På temat Vad ska du bli när du blir stor blev första uppgiften (och sista, vi hann inte längre) att ta fram sin målbild, sina visioner och drömmar. En och en berättade om sina tankar, och sen gick vi varvet runt så att alla kunde ge input, pepp och tips. Wow: vilka klokskaper, vilken kompetens, vilket driv - vilken friggin kapacitet som satt där på mitt vardagsrumsgolv.

Kontentan: just do it. Kanske i små steg, men vi börjar ... nnnnu.

 

 

Friends

Ett litet gäng i en skinnsoffa i en fjällstuga.
Som gör saker tillsammans:
pruttar, åker stjärtlapp, läser, sover,
äter frukost, leker tjuv och polis,
håller efter lilla V, bastar, åker skoter/pulka/,
grillar korv, hoppar från förrådstak, spelar iPad,
busar, klättrar i våningssäng.

Som är kompisar. 

Ruckie zuckie aus Internetz

Inom kort ser vår handling ut så här:

Fisk från Brobergs

Kött från Renbergsvattnets lantbruk (filmen längst ner), via minfarm.se
Grönsaker från Alskogs
Vegetarisk matkasse (ibland)
Vin från - ja, var handlar man vin på internetz?
Småextras på väg hem från jobbet
Allt annat från Icas webbutik

Storhandling, vik hädan! Just turn around now, cause you're not welcome anymore.

Ett par klick, och ruckie zuckie så ramlar maten ner framför dörren. Detta fantastiska Internetz alltså.
 

Renbergsvattnets Lantbruk | MinFarm Västerbotten from Minfarm on Vimeo.

Cirkus Lagrelius i Wien

Nu är det klart och betart, jag och mannen/myten drar till Wien på en lång långhelg. Jädrar, vilket superfint hotell vi ska bo på (och faktiskt: inte så dyrt). Jag är så orimligt peppad!

 

Stugliv

Så här mysigt häng + skönt ljus har vi i stugan. 

Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen: true story

Stretcha gasartumme.

Grevagreva fram skoter.

Pulsa skoterspår.

Sjunka ner till knät vart tionde steg. 

Bära in lite för stor mängd packning (funktionell träning: biceps, bålstabilitet).

Dra igång surskoter. 

Jodå, fjällivet kostar på. Så pass att vi förtjänar en hemmagjord äggtoddy. 

    (det man inte ser är lilla bäckravinen under)

Gungeligung

Näst efter Stora hotellets storstilade entré in i Umeå mha en välregisserad nyckeljakt a la geocaching, så är nog gröna evighetsgungan på Bildmuseet (av Thilo Frank) Umeås nu mest fotade. Jag vill inte vara sämre, nädu, nädå.

Here goes: Alma goes gungeligung.

    Thilo Franks evighetsgunga på Bildmuseet. 

Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen

Vi drar till fjällen, fest hela kvällen, osv. 

Emser, Linus the Highness, Sixten den Store, Almisch Partenkirchen, Mellow Man, MellanSixten formerly known as Lillis, Vera Almighty och yours truly. 

Johan my man åker till Alperna istället, skidbacke som skidbacke liksom. 

Det ska börjas tidigt

Sexåringen berättar om att "pojkarna tjuvkikar in i omklädningsrummet", "x jagade oss och slog oss på rumpan"och "x vill inte bli pussad, så vi jagar honom". Hon väljer hipstertrosor för "om byxorna blir blöta och pojkarna ser mina skinkor, då retas dom". Att vid sex års ålder fundera på hur man behöver klä sig för att undvika ovälkomna kommentarer, det tycker jag känns orimligt och otäckt.

När feministmamman lägger det ena till det andra och en tendens uppstår, även om vissa skulle beskriva den som subtil eller till och med obefintlig, då finner feministmamman det för gott att ta upp temat på dotterns utvecklingssamtal. Det här gänget ska hänga åtminstone fem år till, och man kan aldrig få för mycket prat om värderingar och respekt . Det ska börjas tidigt.

Och vad händer: jo, pedagogen tycker att det är helt oacceptabelt och har full förståelse för våra tankar (feministpappan och feministmamman är överens) och han har genast ett par förslag på hur de kan ta det här vidare i klassen.

Feministmamman och feministpappan går nöjda från utvecklingssamtalet.


   
   Jag kallar den 'sexåring på semester'.

Fiskpinnar deluxe

Torsk i TRIPPELpanering en sketen måndag, jojo. Med jordärtskocksmos, jojo. Man är väl en Feinschmecker. 

Much enkelt: 

Först: mjöl

Sen: ägg + finriven parmesan

Sist: pankoströbröd

Fiskpinnar i paket är för vardagsslackers. 

/the real vardagsslacker

Kvotering eller Ärkeentreprenören som trampade i ett fett uppretat getingbo

Mr morfarsmysiga ärkeentreprenören aka ölbryggarkungen aka Jense trampade nyligen i ett fett uppretat getingbo och gav så liv och näring åt en om än inte slumrande så åtminstone inte tillräckligt het diskussion. Han menade att bristen på kvinnor i företagsstyrelser beror på att det finns för få kompetenta kvinnor (!). Och att kvotera, det är det inte tal om, tycker Jens:

Absolut inte. Vi lever i en global ekonomi där vi konkurrerar med företag i hela världen. Om vi har restriktioner då försämrar vi vår konkurrenskraft, sa han. 

Alltså: kvinnor skulle försämra Sveriges konkurrenskraft. Really, Jens?

Kvotering. Blotta ordet reser ragg. Hos kvinnor och män. Jag har länge velat i frågan. Men inte längre.

Vi måste sluta se kvotering som
= stoppa in mindre kompetenta människor (kvinnor) som inte förtjänar platsen.

Vi måste börja se kvotering som
= rätta till snedvridna strukturer som inte är optimala (för någon förutom gubb-berget).
= (framför allt) att införa en vidare, bättre definition av 'kompetens' (för sanningen är ju att tolkningen av vem som är kompetent just nu förbehålls mäktiga män i mästerstövlar). Det handlar alltså inte om att kvinnor är inkompetenta, utan om att männen inte ser hela bilden av vilken kompetens som egentligen behövs.

Jens Spendrup fick Elisabet Höglund att koka - och byta åsikt:

Det finns alldeles för många kompetenta kvinnor som i hela sitt liv väntat på att bli befordrade och invalda i styrelser för att på allvar kunna utöva makt och inflytande. Men de har hindrats av de gigantiska kadrerna av män i mörkblå kostymer, ljusblå skjortor och prickiga slipsar, dessa ointagliga bastioner av manlig hegemoni.

Och självaste liberalfeministen öppnar upp för omtänk:

Jag är mycket irriterad över att det går så våldsamt långsamt. Jag är principiellt som liberal väldigt skeptisk till kvotering, men jag är inne i en process just nu där jag håller på att ompröva mina ideal i den frågan.

Anna Bråkenhielm, Meg Tivéus, Jan Scherman och deras gäng är hyfsat tydliga: För näringslivets, oss ägares och landets bästa, kvotera nu!

I den bästa av alla världar är kvotering helt onödigt. Men då utvecklingen går så långsamt har kvotering blivit nödvändigt för att stötta valberedningarna i det arbete de själva i de flesta fall vill åstadkomma. 

Och nu är stunden mogen för ett kliv framåt för feminist Lagrelius: jag är officiellt för kvotering.

Enkla, genialiska, maktkonserverande mekanismer styr
1. Många företag (gissar: majoriteten) har utformats av män för män.
- Det är organisationerna som ska förändras, inte kvinnorna, säger Sofia Falk, VD för Wiminvest.

2. Män rekryterar ur sitt nätverk, som råkar vara män ("rekryteringen sker inte utifrån meritokratiska värderingar, dvs att bästa person för jobbet får det - utan utifrån befintliga nätverk"). Även Amanda Lundeteg, VD för Allbright, flyttar ansvaret från kvinnorna:

Allt för sällan talas det om att män måste bli bättre på att nätverka med kvinnor. Att män behöver coachas i att bedriva mer professionella rekryteringsprocesser. Att män behöver bli mer ödmjuka. Att män faktiskt kan tacka nej till helmanliga sammanhang. Och att män borde låta sig inspireras av kvinnor.

3. Let's face it, privilegerade grupper är sällan jättebenägna att avstå sina privilegier.

4. En begränsad grupp i samhället definierar vad som räknas som kompetens (vilket gör att vi går miste om många perspektiv).

Eller så här:
Problematiken är inte kvinnorna. Problematiken är de personerna i näringslivet som envisas med att cementera idéer som att kvinnor inte är lika kompetenta, att kvinnor inte vill, och till och med att kvinnor inte finns. (Amanda Lundeteg, VD Allbright)



Ok, vi kör på det?

Gör inte idag det du kan skjuta upp till imorgon

Det är ju lite inne att prokrastinera these days. Lite sådär 'äsch jag är väl inte helt perfekt, men ganska, så jag kan skoja om att jag hänger med och i alla fall skjuter upp surdegar'.

Amerikanerna har tre-fyrdubblat sina uppskjutarissues på fyrtio år. Man kan misstänka att Sverige har liknande problem. Men lugn, bara lugn: alla dina prokrastineringsprobs löses om man köper boken Dansa på deadline.

Om jag skjuter bajs framför mig? Well, det händer.
(Hemma alltså, på djåbet är jag såklart perfekt.)

Smaka smaka liten kaka

Smakleken, så geni. Förtjusande underhållning för både småttingar och storingar.

Gör så här: 
1. Fyll småkoppar med olika smaker (flytande, pulver, klumpar)
2. Sätt på ögonbindel (add some drama)
3. Mata, gissa, fnissa

Feministupdate

För er som har minsta lilla feministintresse (vilket ni ALLA borde ha, för vem tycker INTE att vi ska ha lika löner, mindre våldtäkter, pappor som har bättre kontakt med sina barn, kvinnor som får tycka utan att bli hotade till livet?) - kolla in Sandras summering av what's new, what's up, what's in i feministSverige.

Passion for petrol

Petrol är min favvofärg. Har så varit länge, utan att bli det minsta less. De blågröna inköpen minns jag länge: italienska småskor med blommor, lilla glasburken med teaklock på lilla teakbrickan, mysiga omlottkoftan. Det extrafina med petrol är mångfalden. När en blir trött på turkospetrol kan en gå vidare till mörkgrönare petrol, eller det lite blågrågröna petrol. Fint att petrol håller greppet och lever vidare (rubriken lånad från Sofi).

Petrol, jag tror att jag älskar dig.

(minus teaklock plus stajling)

Man har väl karaktär

Jag håller mig undan: 1) mobilspel 2) tv-serier.

Inga mobilspel pga tar tid, inte tillräcklig läcker kickback. Dålig ROI mao. 

Så lite serier som möjligt, nära noll, pga de tenderar att vilja äta in sig i mitt liv, som vore de min egen värld och verklighet. Ockuperar all tid efter barnläggning. Sen slutar den very abrupt, och ens vänner (läs: Dex & Deb) sedan flera år tillbaka lämnar en tom, ensam och förtvivlad. En liten kniv i bröstet i ett stort svart hål i en mörk skog i en dyster tid. 

Så därför: inga serier. 

Menmen, jag har ju alltid de socijala medjerna att wasta dyrbar tid på. Tid som jag annars hade gjort nåt vettigt med. Summan av laster är konstant, osv. 

Från 0 till #blogg100

På lördag kickar tredje omgången av #blogg100 igång. Mot bättre vetande antar jag utmaningen: att publicera ett inlägg varje dag i hundra dagar. Har jag blivit tokut? Jag har ju inte gått bloggarbananas den senaste tiden, direkt. Men det sägs att en kan komma igång ordentligt med skrivandet och få en rejäl rövspark. Och vi behöver verkligen hitta tillbaka till varann, jag och mitt internetalterego.

Jag får säga som Thåström: Ja det är såhär. Jag kan sluta när jag vill. Jag kan sluta när jag vill. Jag kan sluta precis när jag vill. Jag kan sluta, precis när jag vill.

VAD I... POJKE ELLER FLICKA POJKE ELLER FLICKA *stirrar* HALLÅ *rasar*

Det här är ju geni >> en tjej som är en kille som är en tjej. Nästa gång gör vi det bara lite mindre könsstereotypt (notera tex tumme särar läpp-rörelsen), så är det perfekt .



Rubriken från @antteist:s geniala henstories
*rycks ur dvalan* HALLÅ *tacklar upp dörren* VAD I… ÄR DU POJKE ELLER FLICKA POJKE ELLER FLICKA *stirrar* HALLÅ *rasar* SVARA PÅSKKÄRRINGHEN

Foka på problemet!

Fulstrategi en dag, systraskapet som feministisk strategi nästa. Vad är ens en feministisk strategi, undrar ni. Och jag. Tja, kanske att tänka efter i vilken bestämd riktning man lägger sin kraft för att skynda på jämställdhet, typ? Och helt tvärtom vad jag gapade om igår, så tycker jag att det här är hur klokt som helst.

"Jag har en medveten strategi med att rikta fokus mot det könet som står för de största problemen i vårt samhälle. Och vet ni vad, det är ju inte kvinnor som är problemet. Och att diskutera kvinnor, kvinnors kroppar och kvinnors utseenden leder oss inte en millimeter åt rätt håll i vår strävan mot ett jämställt samhälle."

mvh
något spretig feminist

Jag försöker att inte vara så jävla snygg

Jag har sett tendenserna på them social media ett tag nu (här är kanske den allra bästa). Blivit inspirerad (tex av #keepingitreal). Kokat på alla tusentals 'Guu va snygg du är!' så fort en tjej lägger upp en bild, oavsett vad hon ville säga med den bilden. Smygtränat på instagram (se nedan).

Nu är det officiellt: Jag ska inte försöka vara så jävla snygg. (lite ditt tänk, Alex)

Mer smart och cool. Mindre snygg. Mindre smink, klackeskor och klädstress. Mer baggy jeans, sköna tischor och kamma-håret-rakt-upp-och-ner.

Och jaja, nu är jag ju ingen beauty pageant contestant från början, men de senaste åren har jag lagt mer pengar och mer tid på att maxa mig snygg. Jag tänker varje dag på gäddhäng, grå hårstrån, spretiga ögonbryn, tussigt hår, muffintopp, tjuriga kilon, bulliga knän, håriga ben - och vet ni att det känns lika skönt och härligt som en flaskborste som körs ner i halsen. Ner, upp och så ner igen.

Well, det här går ju inte på en liten kvart. Men riktningen är klar.

Ses där framme.

Frihet i en liten flaska

Å, en sån fin kombo. Samiska kunskaper om bären, örterna, knepen och hemligheterna; läckert paketerade; produced by samer; brought to you by Samiska apoteket.

Människan, marknadsföraren, hållbarhetshetsaren, finsmakaren, back-to-basic-ivraren i mig, ja alla mina jag jublar. Ett varumärke som ligger så rätt i tiden. Väl tajmat med diskussioner om vad vi proppar i oss och att vi inte tar oss tid att njuta; i samma härad som vi får lära oss mer om Sápmi; förhoppningsvis i förlängningen en motvikt till inlandsutflyttning.

ps: produkterna går att beställa hem.

Jodå, lite reklam. Men inte för att jag får betalt. 

Eller för att jag känner en av grundarna. Utan för en bra grej.

När caribbean blue gifte sig med saffransgul

Det kom så en dag när det blev dags att använda den nyinköpta emaljeregrytan. Det var en glädjens och färgstark dag med fina gäster och god fisksoppa. 

Se då krypa bloggarna upp ur vrårna (uuupp uuur vrååårna)

Jag hittade lite flow i en vrå, jag tog mig tiden, jag började gurgla och spotta, och ut ur min mun kom flera inlägg på samma lilla måndagkväll (det här inlägget är en tidsinställd bomb karamell).

Jag hittade ny bloggkärlek i en annan vrå. En sån där som skriver roligt och klokt och vasst.

Wien, drömmarnas stad

Vin + spa = hur briljant?
Lagrelius + barnvakt = hur briljant?
 
Vår första helgresa zusammen, ohne Kinder går till Wien, drömmarnas stad. Tillbaka till brottsplatsen, där allt vårt började, där Det var en gång. Jag tänker mig långa prat och promenader, nostalgitrippar, to-die-for-drinkar, vin- och spahotell som vår kompis familj driver, Café Central - å Café Central min gamla älskling!, en glimt av Klimt, kanske en bal på slottet, a bissl konst.

Vasaru saru?

Förresten, om ni får några uppåtväggarnakommentarer om att jämställdheten ska ha gått för långt. så kan ni klicka upp dom här bevisen på att så inte är fallet och dänga/slänga mobilen i hövvet på vederbörande.

Split in half, please

Jodå, det finns ett helt gäng skäl till att inte dela föräldraledigheten lika. Det är olika varianter och kombinationer av t ex ny-på-jobb, stora skillnader i mamma och pappas lön, ett uppiskrävande nystartat företag. För det är klart att vi egentligen vill vara jämställda, men just i vårt fall går det bara inte.

Och alla de här högst ind-i-vi-du-ella skälen råkar summera ihop till att män tar ut knappt en fjärdedel av föräldraledigheten. En kan ju misstänka nåt typ av systemfel, eftersom slumpen inte jobbar i tre fjärdedelstakt. Men asså, fölk måste ju få göra som dom vill med sina egna barn och hur dom delar upp sin tid! Vavava? Det jämnar ut sig med tiden, osv.

Bara det att om folk får välja fritt så väljer dom som tokar (läs: ojämställt). Och våra skattepengar ska väl inte finansiera sånt som tokar väljer (läs: ojämställdhet). Våra skattepengar ska arbeta för rättvisa livs- och arbetsvillkor och karriärmöjligheter (bland annat). Väl?  

Jag började skriva det här inlägget i somras, innan hösthetsen. Det var i samma veva som Maria Svelands suveräna sommarprat (lyssna och lär). Och ärligt talat vet jag inte nu vad jag ville komma fram till då. Nu är jag i alla fall jag och stunden mogen att åberopa individualiserad föräldraförsäkring.

Läs förresten Joakims 'män som inte är pappalediga sviker sina barn' som kickade igång Oxhens inlägg. 

En storm i ett vattenglas

Hej, det är jag som är vattenglaset. I mig bor en storm. Om en vill vara lite vetenskaplig kan en kalla det kognitiv dissonans:

bristande överensstämmelse mellan en persons olika värderingar, attityder och uppfattningar + mellan vad hen vill göra och faktiskt gör

Dessa mina interna stridigheter kommer ur Kriserna och kan sammanfattas som att jag har ändrat uppfattning om mycket här i världen (ja, det låter lite pretto, och det är precis det det är). Än har jag inte landat i vad det kommer att betyda för livet framöver - därav dissonansen.

Spikat är att jag behåller min man och mina barn. Och mina vänner. Familjen sitter säkert. Och huset vill jag nog inte bli av med. Grejer är ju bra att ha. I love kläder. Faktum är att jag vill behålla majoriteten av det jag har idag.

Därav dissonansen.

Efter moget övervägande

Efter hattande och klickande och letande efter reor; till slut blev det en rund. Här ska lagas (ekologisk) stek, (vegetariska) grytor och (knuspriga) bröd. 

Välkommen på middag! 

Min blogg, för mig, om mig

Jag bläddrar igenom bloggen ibland. Läser, fnissar (för ibland blir det lustigt), minns, tänker att här handlar det mycket om mig själv. Very navelskådande. Men då får jag påminna mig själv och upplysa nytillkomna läsare om att det här ju faktiskt är min dagbok. Så jag får trippa lite ego. 

mvh 

tänker inte längre än näbben räcker. 

    av ettpunktnoll.com