Idag är min day-in. Ibland får man gå runt i morgonrock, vägra uteaktivitet och spela flera barnfilmer i rad. Väl?
Annars vill jag mest jubla lite försiktigt åt livet. Ofta these days måste jag gå omkring och tugga på mina små och stora lyckligheter i livet. Johan är den bästa, min bästa; vi har två fantastiska barn (dessutom en av varje!); vi får sova på natten; jag bara älskar vårt hus; vi har fina vänner och fantastiska familjer; Sofiehem is the place to live; Ålidhemsbibblan är mysig; jag ska vara ledig 10 månader till; Sixten kan dricka ur flaska; vi har bestämt hylla till vardagsrummet; vi har två skidresor på g; jag har ett roligt jobb att komma tillbaka till. Och mer.
Det finns liksom ingen hejd för hur lyckan kan svälla över ibland, så att det känns fysiskt , ja nästan så det gör lite ont. En annan stund kan det kännas alldeles becksvart, så jag njuter obegränsat när euforin faller på.
Nu gäller det att leva upp till vår "perfekta" fasad. Värna och vårda vår relation; vägra tjafs och separation; ta hand om våra barn; hantera konflikter; ställa krav; flöda kärlek; reda ut problem; se lösningar; ta rätt beslut. Ja, ni fattar. Vilken jäkla mastodontuppgift.
Njut på bara! :)
SvaraRadera