Principen är klar. Bättre bättre begagnat än nytt, dyrt och kanske ändå inte snyggt. Men på senare tid har blocketguden mer skrattat åt än med oss.
I finsoffan gapar ett stort gnugghål. Fåtöljen i böjträ knakade ihop framför brasvärmen. Och våra barnvagnar har väl inte räknats in i smarta köpskategorin. Köksstolarna var iofs inte nödvändigtvis en investering för livet, men bannat vette att dom måste limmas ideligen.
Vi hade egentligen tänkt renovera finsoffan (dyr för att vara begagnad) så småningom, men inte nu när lill- och storbus fortfarande kladdar som - småbarn. Jaha, vad nu? 1) renovera soffan och hoppas på mirakelbarn 2) köpa ny begagnad soffa och hoppas på att den håller 3) köpa ny soffa och hoppas på mirakelbarn.
Jag vägrar böja mig inför denna tingens revolt. Men tvivlet är etablerat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar