12 februari 2013

Lilla ruset, lilla klappningen

Jag är inte mycket för lyckouppdateringar av den glättiga, klämkäcka typen. Du har makten att göra dig lycklig, kvinnor kan, fånga dagen, fånga fjärilar, yadi yadi. 

Men jag tror på att fånga gnistor, flingor, flisor - av lyxliret, livselexiret, LIVET. Att känna efter när du håller i gnistan en lillstund, i handen, i hjärtat. Lämna ögat blankt. Låta den ljuvaste smärta bita till i bröstet. Njuta besinningslöst. Bara älska. Under 14 sekunder.  

Det kan låta klyschigt, men det är ju faktiskt underbart. 


[utklippet norpat från jag vet inte var]

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar