37, jojo

Veckan gick så snabbt att jag hann inte skriva klart inlägget från i söndags. Så, kort: förra helgen markerade slutet på det murriga, starten för det nya, det ännu bättre.

Johan var borta under veckan och gräsänkelivet gick som en dans. Jag blev 37 och grät mig igenom det vackraste 'ja må han leva' ever (dom kom på sig i slutet: 'javisst ska hon leva uti hundrade år') för Alma hade tagit sitt vikariat som uppvaktarchef mycket seriöst.

En fin dag på be-dår-an-de Bildmuseet. Gomiddag med godingar. Massage, spa och amatörteater med J, ostbrickedeluxe med favoriter. En sista slushig skiddag i Bygdsiljum, med Sigge utan sele för första gången, carvandes. Våren sa hej.

37 and counting, jojo.