På stan känner jag igen ryggar, hårsvall och näsprofiler på långt håll. Långsökta kopplingar och gamla bekanta, inget är omöjligt för Hawkeye Lagrelius. Namn kan ta ett tag, men så: poff, ligger det där, serverat längst fram på tungan.
Men så är det det där med duos. Två stycken som hör ihop, som syskon, radarpar, piff&puff. Vem är Björn och vem är Benny, liksom?
Syskon på dagis går väl an, till slut flyttar ju Stora upp till skolan. Men när jag måste ta till ramsor och knep för att skilja på vuxna dynamic duos.
Jag, namndrottningen! Bah!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar