Marias: beräknad söndag. Annas kom söndag. Lottas Saga kom torsdag. Här ploppas det bäbbar som aldrig förr. Jag darrar lite och måste kanske gråta en skvätt. För det är så obeskrivligt vackert, för det gör så obeskrivligt ont.
Och på tal om kottar: äntligen får jag siffror på den trend som jag sniffat efter ett tag nu: alla goda ting (barn) äro tre. Jag jobbade ju länge efter den devisen. Min visuella ledstjärna var mammas vita, glaserade, vägghängda minikeramiksoffa, där tre små gryn rajade omkring.
Men vi har ju konstaterat: för oss funkar konceptet 'små men två'.
[Jag vill nu komma här och påstå att vi myntat det uttrycket, för det finns icke på google (där finns däremot (små, men två). Det togs fram för att få goffa bullar, som inte hade jäst så bra, som alltså blev små och stackars. Begreppet bredde sig ut sen till små men tre, inte lika ljuvt rimmande men bättre för en bullsugen.]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar