Va? Är det verkligen meningen att man ska jobba så här mycket? Åtta timmar på en och samma dag. Jag hinner ju ingenting i det så kallade verkliga livet, utanför jobbet.
Eller. Kanske jag får skylla på jet-schmetlaggen som tar min kropp i besittning och äter upp varendaste gnutta av energi. Och därmed alla sekunder av ledig/egen tid. Söndag: feberont i kroppen, magont. Sov halv 9. Måndag: Maxi medvetslös. Den längsta timmen träning i mitt liv, med en halleluja-energisk instruktör. Tisdag: 20.34 sovsugen så ini. Håll ut Persika, håll ut!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar