14 juli 2012

Liten hand i stor hand

Att hålla ett barn, mitt barn i handen: vackert och oväntat hjärtknipande.

En barnhand, så behändig och pytte och mjuk. Slinker lätt upp i min. Söker bekräftelse, hittar sin plats. Griper tag och håller fast, kramar. Vill känna sig utvald. På den lilla kontaktytan ryms så mycket. Trygghet, tillit, kärlek, samhörighet, närhet. Ja, som man säger: passar som liten hand i stor hand.

Jag håller ett litet liv i min hand, i mitt hjärta.

4 kommentarer:

  1. Återigen utbrister jag -så fint du skriver! Du måste nog på riktigt ta dig en funderare hur du kan använda det skrivna ordet på bredare front... jag är så säker på att många skulle tycka att du är lysande skribent.

    /din beundrare och svägerska

    SvaraRadera
  2. Å, jag blir så glad, så glad över hejaropen! Nu när jag har semester ska jag fundera på vad jag ska bli när jag blir stor. Kåpyvrajter, kanske.

    SvaraRadera