På få andra platser har jag känt mig så mycket kusinen från landet. Jag åberopar norrländsk charm-klausulen och brer på med bredaste bondskan (nåja, jallefall nasalt skelleftemål). Räknar iskallt med att skåningarna tycker att det är bedårande exotiskt.
För en norrlänning motsvarar Bjärehalvön lyxen, stämningen och vädret på en liten rivieria, säg i Frankrike. Det är ju som förgjort att denna skön- och mysighet inte ska vara tillgänglig för alla, oavsett placering i taxeringskalendern. Lyx für alle, liksom.
Överklassafari, förresten. Solsidan fick något motvilligt ta emot studiebesök av folk som ville betrakta "Sveriges rikaste utsugare". Heta kommentarer från båda håll - här en.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar