Hej farmor

Nej, vi jobbar inte med andlig kontakt. Sånt trams tror varken du eller jag på. Så för vems skull det här skrivs vet jag inte, kanske mest för mig och kusin E.

Jag har tänkt på dig mycket den sista tiden, faktiskt mer än när du levde väl. Det blir ju så, när nån har lämnat. Så här kommer jag ihåg dig, och med det här:

Bridgeblandning i tippad glasburk. Brogatan 9:s gulsnirkliga skylt. Köttgrytan med ölsmak som fastnade i halsen. Vältuggad visdom som Man är snällast när man sover. Skeppargatan 3 med solgassigt hörnläge. Frasiga wienerbrödsbullar med mandelmassa. Lilla soppåsen i stora. På min gravsten ska det stå: Hon flög aldrig. Ordningssamma besticklådan med sked i sked. Stiligast i stan, med Emma-klippt page. Linneservetter i behändiga handen, till vardags. I Nanso-outfit, päls eller långbyxor. Kontoret. Påläst och engelsktalande. Trots sann fotogenique ständig aversion mot bildvaro. Blandat småkrafs i liten låda = barnbarnbarnsförtjusning. Besvärad av att vara till besvär. Kalle Anka-böcker. Prydligt magasinerade prydnader, i snörförsluten brödpåse. På skalle för att ta på skorna. Barnvänliga händer, vridandes vackra ringar. I Lia. Oberörd bland fem busiga barnbarnsbarn. Jag har inget att bjuda på. I älskad gungstol.