säger hon snabbare än hon hinner tänka, för att dämpa förhandlarn på andra sidan bordet som vill att hon ska köpa ett halsband, en träfigur eller varför inte en yllefilt.
Kameran sveper över den lilla byn, där 52 masaier bor i hus av kobajs, pinnar och gräs. Där ingen har spelat iPad - nånsin, där man har ett fåtal klädombyten (if any), där elden görs upp au traditionelle, där de flesta ägodelar och verktyg kommer o-av-kortat från djur och natur.
Inzoomning på den pinsamma kvinnan igen, på hennes av sol och skam rodnade kinder.
Ridå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar