10 maj 2014

“Vi lever i en ojämställd relation, för vi lever i ett ojämställt samhälle.”

Vi lever inte helt jämställt, men vi jobbar på det. Jag tar inte på mig hela skulden, långt ifrån. Nog har jag en del kvar att göra. Jag kämpar med det, att jag måste släppa på min kontroll för att släppa in honom; att ge utrymme; backa undan; lita på att det blir bra (om än annorlunda).

Men en stor del av arbetet ligger hos honom. För att jag ska kunna ta ett bakåtlutat steg ut ur initiativtagandet, hållakollandet - så måste han luta sig framåt och ta mer ansvar.

Och nånstans handlar det om att säga det som det är: “Vi lever i en ojämställd relation, för vi lever i ett ojämställt samhälle.”

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar