Jag utsatte mig för Den Stora Ensamhetsdöden i fredags. Tänkte naivt: ätsch, det blir väl mysigt att dra direkt på stan efter jobbet; chilla en timme mellan stans sista öppetminut och aw-sällskapets ankomst. Ett glas vin och en sallad, jamenar. Som den naturligaste sak i världen.
Men där på TC, vettu. Stora sällskap som skrattade och hade det så jevvla roligt, vettu. Och där satt jag ensammen, ensammast, och lekte att telefonen johovisstdet var en bra kompis. Men hörrni, alla ni som var på TC i fredags och hade det så jevvla roligt, JAG VÄNTADE FAKTISKT PÅ NÅN! Hon kom ju sen, min kompis, såg ni det?
/ensammen är stark (och modig och cool)
PS: Jag är 36, älskad och rik på fina vänner. Så varför kan jag inte sitta själv en liten timme - och bara slappna av?
Bra övning, nästa gång klarar du det utan att ens reflektera! You go, lonelywolf!
SvaraRadera/ Svägerskan
Du är stark, modig, cool, ÄLSKAD och rik! Och när jag kom såg du ut precis så.
SvaraRaderaTack! och Tack! Jag är snart påt igen.
SvaraRadera