En fri kvinna

En helg av vidunderligt slag landade hos mig i lördags. Jag lämnade liten och större till mormor & morfar och hastade tillbaka till Umeå. Med lätta steg och lyft gladpunkt, utan en endaste barnvagn, utan ett endaste barn. Grundade med kravlös shopping, förvirrad inhandling, effektiv förberedelse. Inför årets drinkfest.

Vann inte heller. Trots fet firre.

Med allehanda trevliga människor på gästlistan. Kill Bill, årets drink. Lemon grenade, som inte vann trots gedigen marknadsföring hos juryn. Slask och brända tortillas. Inte ett endaste barn. Ett gäng småskor på snajsiga brudar. Jamen ni vet, skitkul bara.

Frihetskänslan slog ut i skönaste grönt på söndan. Efter en sjukt välbehövd sovmorgon promenerade jag och min älskling ner på stan. Vi valde helt rätt brunchställe, med riktiga geléhallon (Webes såklart) till chai latten. Inte sen Huset har vi pratat så här mycket. Inte sen Alma. Framtid och upplevt och barn och fnissigt. Och så ännu mer luft innan mamma dök upp med (efterlängtade) småttingar.

Men alltså. Jag vet ju att det är ljuvligt att vara (temporärt) barnfri. Men det här var verkligen kvalitetstid deluxe galore extraordinaire. 

Tackarr!