Följande ca-konversation utspelade sig i bilen på väg från Busplaneten (där vi hängt med Sixten och Melker):
A: Varför knuffar jag och Sixten varandra?
Jag: Ja, det undrar jag också. Varför gör ni det?
A: Jaa... Vi jagas.
[...] Intermission om att kramas och att vara kompisar.
A: Jag är jättebra på att jaga pojkar.
Jag: Okej. Är du jättebra på att jaga flickor också?
A: Hur menar du nu? Jag förstår inte vad du menar.
Jag (kväver fnissningar, bruden använder ju exakt samma ord som jag själv i viktiga samtal): Ja, jag menar; du säger att du är bra på att jaga pojkar, men är du också bra på att jaga flickor?
A: Åtej. Ja, jag kan jaga flickor också.
Hon vill så hjärtans gärna dela upp tompisarna i påjtar och fittor. Alla andra gör ju det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar